dansariregnet

..i efterdyningarna märker jag..

..hur jag nästan håller andan..litegrann..

..det sköljer över mig som en våg..av saknad..

..i allt det fina varma..finns alltid en bit i mig..som gör så ont..

 

..vi samlas på den gamla gården igen..

..den som är barndom..så mycket minnen..

..finaste farmor finns med i tankarna..

..hon som var spindeln i nätet..alltid..

 

..vi har gjort om våra jular..gjort dem nya..

..ingen av oss kan undgå nödvändigheten..

..den har blivit en chans att bara vara tillsammans..

..kanske den finaste dagen på året..på vårt eget sätt..

 

..för varje år som går..

..blir de nära på något sätt allt viktigare..

..som om insikten av hur skört livet är har trängt in..på riktigt..

..ingenting är för alltid..eller givet..

 

..en klok ens goa vuxna lånar oss sina timmar..

..köket blir använt på ett sätt som är lite sällsynt..nuförtiden..

..jag vill så gärna få stunden att vara fin..för alla..

..njuter av att duka fint..och av dofterna..

 

..samtalen vandrar bland deras minnen..

..de vandrar längs stråken av framtida planer..

..älskade dottern och hennes vackre vandrar med..

..finns inget som kan beskriva stoltheten..hos en förälder..

 

..på väggen sitter fotot av han som är så innerligt saknad..

..hans varma blick möter min..gång på gång..

..han som också skulle ha berättat barndomsminnen..om framtidsplaner..

..en dag kanske jag kan berätta om minnen..utan att det gör lika ont..