your way...maybe not my way...
...för sjätte gången den här veckan...
...packar träningsväskan och drar iväg...
...hur hamnade jag i det här...
...och vad är det som gör att jag gör det...igen och igen...
...någon tror att jag klarar det...kanske några till och med...
...jag måste också få veta..tänk om det stämmer...
...ett mål om sju veckor...
...för mig verkar det lite orimligt...
...en lycklig dotter ringer från det passionerade landet i söder...
...hon kvittrar och berättar om jobbet som har landat på hennes lott...
...skådespela i en kort film...
...vet att hon kommer fixa det galant...
...hon har så många uttryck..nu får hon pröva ännu ett...
...hennes val...äventyret framför allvaret...
...i sista stund kom beslutet...
...jag säger ja till äventyret mamma...
...hennes plats på drömutbildningen fanns där...
...men den kommer att finnas igen...
...my precious...mitt allt...
...av henne lär jag mig...
...säg ja...utan att tveka...
...livet är för kort för alltför många nej...
...varje ja kan ge möjlighet till oväntade överraskningar...
...till okända men spännande vägar...
...sällan blir något hugget i sten...man kan ju alltid backa ett steg...
...i radion hör jag älskade makens trygga röst...
...den här gången kan jag känna engagemanget och intensiteten i etern...
...någon har skrivit en artikel om livet...
...om att drabbas av trauma...
...och skriver att det går över...tiden läker alla sår...
...så oerhört provocerande...
...hur kan någon ta sig rätten att veta...
...vad som är vägen ur en katastrof för mig...eller för dig...
...alla personliga problem ska offentligt stötas och blötas...
...som att skriva en öppen dagbok som alla ska läsa...
...jag kan bara säga...tack gode gud för alla bloggar...texter och böcker...
...som gav tröst...hopp...och råd om hur man ska orka...
...när livet är som allra svartast...behöver man se...
...att det faktiskt finns de som har klarat det...jag är inte ensam...
...i samma media hör jag också sportkrönikören...
...som tycker att priset gick till fel sport...fel person...
...jag som trodde att sport är det som ska vara demokratiskt...
...där alla ska ha en möjlighet...hitta sitt intresse...
...för mig blir det som att tycka att fel låt vann...
...för visst är det väl en smaksak...vilken prestation som har varit störst...
...känner man inte till sporten...eller vinnarnamnet...
...kan man väl bara konstatera att krönikören behöver vidga sina vyer en smula...
...blir desto gladare när jag slår upp tidningen...
...hon som blev min guide...
...hennes historia och väg...i ord och bild...
...jag blev en följare...och kan se att hon hade rätt...
...prestigelöst...i min egen takt...hittar jag positionerna...och kan andas...
...ikväll ses vi..och samtalar..min fina vän...
skriven
Åh va fint skrivet, så mycket jag kan ta på, känna likadant o förundras över dina ord som ger vägledning. "Ingen kan veta över andra" sa Julia så klokt många gånger, likväl kan andra ta sig friheter över andras sorg ovetande om vilka stigar man måste ha trampat. Tack för att du delar med dig av dina kloka tankar översatta i text <3