dansariregnet

Att orka ta sig igenom dagarna, att orka existera krävde så mycket kraft och energi att det blev inget kvar till nåt annat....jag orkade inte annat än detta att hålla mig och dottern över ytan. Skuldkänslor och ångest gjorde att jag inte kunde leva med mig själv och det blev omöjligt att leva med någon annan.

Nu vet jag att orsakerna var fler....

Allt som hade betytt familjeliv, alla saker, hemmet,  allt påminde nu bara om hur stort hålet var som hade slagits upp....hur stor del av oss som saknades och hur ont den saknaden gjorde....varje rutin gjorde ont för det var hela tiden någon som saknades...

Det går inte att förklara hur svår den förändringen var och hur ont den gjorde, hur fel allt var....alla tankar som hela tiden for runt utan nån som helst ordning.

Mitt i allt detta fick jag frågan ..."var får du din styrka ifrån?"

Jag förstod inte frågan.....jag höll på att drunkna inifrån.