slippin'
Jag sitter på golvet, tårarna strömmar ner för kinderna. I mitt knä har jag ett papper och i handen en penna...jag ska skriva ihop en dödsannons....jag har nästan inte ens läst såna annonser förr och nu ska jag skriva en för min son. Hur kan det vara möjligt...det är en mardröm som bara fortsätter att rulla och jag bara fortsätter att vara i den. Hur annonserar man sin sons bortgång...jag vill inte annonsera den för det kan inte vara sant. Framför mig ser jag hans ansikte i det enda fotot som står framme i rummet....det enda fotot jag klarar av...som ändå får mig att sjunka och bara drunkna i saknad och längtan. Han ser på mig när jag sitter med pennan i handen.....
..blir överrumplad av orden..melodin..
..har inte behövt undvika dem på så länge..
..så står hon där i rutan och låter orden och tonerna bara ramla över mig..
..brukar kunna värja mig..men inte alltid..
..på ett ögonblick hamnar jag i den där svarta känslan..
slipping through my fingers all the time
do I really see what's in his mind
each time I think I'm close to knowing
he keeps on growing
slipping through my fingers all the time/ Andersson-Ulvaeus
do I really see what's in his mind
each time I think I'm close to knowing
he keeps on growing
slipping through my fingers all the time/ Andersson-Ulvaeus
..i en grå helg letar jag ljusglimtar..
..goa vännen möter upp..en kopp..ett glas..och samtalet..
..närheten till vimlet känns lite lyxig ibland..
..trotsar regnet och mörkret och susar iväg..
..timmar med de fina närmaste..
..lilla systerdottern underhåller..kärlek..
..rikedom..och ovärderligt..från liten till stor..
..tänk om tiden bara kunde stå lite stilla..
..en klok en gillar söndagar..
..jo..ännu en dag i egen tid..
..i replokalen trivs jag..en annan rikedom..
..om tiden bara inte gick så fort..
skriven
Känner igen mig, åker tillbaka till egna minnen av annonser, kort & avgrunden. Som vanligt finns inget som räcker. Kram ändå <3