dansariregnet

torsdag, den 30 januari 2014, kl.22:03

..som en intervallträning..

..minns inte så noga..men tror att det var så det var..

..rusning..intensiv takt..

..för att sen lunka..i vilsamma hjärtslag..

..kvällen före..dagen då koder överlämnas..

..nycklar till ett annat liv..

..på flera sätt..

..tankarna flaxar som vilda flyttfåglar..

..en del dagar känns det som man spränger gränser..

..så mycket ska få plats..i det lilla utrymmet som kallas tid..

..när dagen börjar med ett djupt andetag..och så håller man andan..

..och hoppas det ska hålla..hela vägen..

..men vi klämmer in en skön stund..

..en Skäringer och en Starrin..

..någon timme i skratt och allvar..

..det är få som kan få så tunga ämnen..

..att lyfta..och bli alldeles genomskinliga..

..men stundtals fastnar skratten lite..

..det stakar sig i tanken..

..när orden om jäm(n)ställdhet flödar från scenen..

..en del trappsteg är större än andra..

..i steget kan det kännas ostadigt..

..men när man har nått upp..

..kommer ögonen att se..en annan vy..

..han som lämnade oss..

..finns alltid med..alltid..

..för dig..alltid för dig..allra finaste..

Att mista ett barn, att leva med den sorgen eller att inte leva....hur klarar man det? Jag trodde inte att det skulle vara möjligt att leva vidare...